Obalans i finansiering hotar biologisk mångfald: charmiga djur får störst stöd, avslöjar studie.

Lästid: 3 minuter
Av Maria Lopez
- i

StockholmForskare vid Hongkongs universitet, ledda av professor Benoit Guénard, har belyst allvarliga obalanser i den globala finansieringen av biologisk mångfald och bevarande. Under en period på 25 år tilldelades endast 1,93 miljarder dollar till nästan 15 000 bevarandeprojekt för olika arter. Detta belopp bleknar i jämförelse med budgetarna för organisationer som NASA eller USA:s militär. En stor del av finansieringen riktas mot karismatiska arter, exempelvis vissa ryggradsdjur, vilket lämnar många hotade arter, särskilt amfibier, växter och insekter, underfinansierade eller ignorerade. Marin sköldpaddor erhåller hela 87% av finansieringen för reptiler, medan många andra hotade reptiler blir försummade. Medförfattaren professor Alice Hughes understryker den diskrepans som råder mellan de faktiska behoven av bevarande och hur medlen fördelas, och hon uppmanar till en övergång från karisma-drivet till behovsdrivet finansieringssystem. Studien efterlyser transparenta databaser för att förbättra framtida finansieringsstrategier och mer effektivt hantera förlusten av biologisk mångfald.

Finansieringsskillnader

En ny studie belyser ett stort problem i hur finansiering för biologisk mångfald fördelas. Den avslöjar att endast en liten del av pengarna går till att rädda hotade arter. Ännu värre är att de oftast inte når de platser där behovet är som störst. Många utrotningshotade arter får litet till inget stöd alls. Problemet bottnar i partiskhet vid tilldelning av medel. Donatorer väljer ofta att stödja mer "karismatiska" arter, som tigrar och pandor. Dessa är de arter som fångar allmänhetens intresse och är lättare att samla in pengar till. Som ett resultat får mindre populära men lika hotade arter som grodor och olika växtarter mindre uppmärksamhet.

Studien visar också att vissa grupper, som reptiler och insekter, får ytterst lite finansiering. Detta är oroande eftersom många arter inom dessa grupper löper hög risk att dö ut. Resultaten antyder att vi behöver ompröva hur vi fördelar bevarandeinsatsernas medel. En mer balanserad fördelning skulle säkerställa att finansieringen når alla hotade arter, inte bara de populära.

Att öka transparensen i hur medlen fördelas kan vara till hjälp. Om vi ser var pengarna går blir det lättare att upptäcka vad som saknas. Detta kan bana väg för bättre strategier och effektivare användning av resurser. En förbättrad finansieringsstrategi skulle kunna hjälpa till att bekämpa förlusten av biologisk mångfald mer effektivt. Det är avgörande för att säkerställa att alla arter, oavsett deras popularitet, har en chans att överleva.

Framtida inriktningar

Studien visar stora brister i finansieringen av naturvården, vilket kräver en förändring i hur vi fördelar resurser. Det nuvarande systemet gynnar välkända djur och lämnar mindre populära men lika hotade arter utan stöd. För att överbrygga detta finansieringsgap måste naturvårdsinsatser bli mer inkluderande.

Framtida bevarandeinsatser bör använda en mer datadriven metod. Finansieringen bör spegla de faktiska bevarandebehoven hos arter, inte bara deras popularitet. Användningen av omfattande databaser som kartlägger finansieringstilldelning kan belysa dessa skillnader och vägleda mot en mer balanserad finansiering.

Vetenskapen kan informera policy bättre om finansieringen är transparent. Verktyg som tillhandahåller tillgängliga data om vilka arter som får uppmärksamhet kan hjälpa till att identifiera försummade områden. Uppmuntrande nog kan teknik som maskininlärning och AI hjälpa till genom att analysera stora datamängder för att belysa kritiska finansieringsbrister.

Det är också viktigt att öka medvetenheten om mindre karismatiska arter. Offentliga kampanjer och utbildningsprogram kan flytta fokus mot dessa organismers svårigheter. Denna medvetenhet kan driva stöd och finansiering.

Samarbete mellan regeringar, ideella organisationer och den privata sektorn är avgörande. Genom att samla resurser och dela kunskap kan intressenter maximera effekten av sina insatser. Regeringar kan införa incitament för projekt som fokuserar på försummade arter.

Målet är att säkerställa en rättvis fördelning av resurser som tillgodoser behoven hos alla arter. Som studien föreslår kan förändringen av våra naturvårdsvanor nu innebära skillnaden mellan utdöende och överlevnad för många arter.

Studien publiceras här:

https://pnas.org/doi/10.1073/pnas.2412479122

och dess officiella citering - inklusive författare och tidskrift - är

Benoit Guénard, Alice C. Hughes, Claudianne Lainé, Stefano Cannicci, Bayden D. Russell, Gray A. Williams. Limited and biased global conservation funding means most threatened species remain unsupported. Proceedings of the National Academy of Sciences, 2025; 122 (9) DOI: 10.1073/pnas.2412479122

samt motsvarande primär nyhetskälla.

Samhälle: Senaste Rönen
Läs mer:

Dela den här artikeln

Kommentarer (0)

Posta en kommentar
The Science Herald

Science Herald är en veckotidning som täcker det senaste inom vetenskapen, från tekniska genombrott till ekonomin för klimatförändringar. Det syftar till att bryta ner komplexa ämnen till artiklar som är förståeliga för en allmän publik. Därför vill vi med en engagerande berättelse göra vetenskapliga begrepp tillgängliga utan att förenkla viktiga detaljer. Oavsett om du är en nyfiken elev eller en erfaren expert inom det behandlade området hoppas vi att fungera som ett fönster till den fascinerande världen av vetenskaplig utveckling.

Följ oss


© 2024 The Science Herald™. Alla rättigheter reserverade.